jag har börjat simma om ni inte visste det. fast har bara simmat 2 gånger än så länge, ena gången 40 min och andra gången 30 min.

planerna för i hinna med i höst (efter skoldagarna) är
- simma
- hå ner i vikt (men kan kanske bli lätt i detta stressiga schema så jag glömmer att äta...)
- träffa tobbe
- få tid för mig själv dvs ta det lungt och kolla film
- plugga om det behövs
- umgås med min familj
- jobba med projektarbete [100 timmar!!!!!!]

och utöver går jag till bup en dag i månaden. det är okej, det är ganska sällan!
 men det tar  ställer alltid till att så.. antingen går det tid från skolan eller tid från min fritid. (då jag måste dit oftast under skoltid, eftersom psykologer jobbar ungefär samma tid som alla andra..)

eftersom mitt skolschema ser ut som så att vi går till klockan 4 varje dag med sketna håltimmar och liknande tänkte jag att jag kunde simma mellan lektionerna.. men det är precis antingen att simhallen stängt, eller precis öppnat när jag börjar.. så himla typiskt.




jag blir så panikslagen när jag tänker på detta! hur ska jag hinna med att leva, dvs träffa min pojkvän som är allt för mig, min motor helt enkelt och får mig att fungera. utan att träffa honom kan jag antingen inte koncentrera mig på skolan eller på någonting annat! för kärleken är så viktig för mig, om jag inte får den kärlek och närhet jag behöver så rasar allt. då är skolan ingenting.

mina dagar kommer väl se ut såhär framöver då. efter som jag inte kan gå och simma på håltimmarna stressar jag ihjäl mig på kvällarna istället när jag borde ta det lungt! jag blir deppig för att jag inte får träffa min pojkvän får gå till bup en gång i veckan istället, utöka min medicin och där rasade allt igen. jag vill dö ännu en gång ungefär.

vad är detta för jäkla liv.. det är aldrig något som går som jag vill och alltid ska jag drabbas av saker. världen är fan i mej inte rättvis!