är opepp på allt, ingen och ingenting är som det ska vara! förutom min oändliga längtan till december..


denna dagen har varit så otroligt lång.. jag har varit opepp på livet ända fram tills klockan kvart över 3 idag när jag infann mig på people tattoo och gick igenom min kommande arm, det är vad jag lever på just nu.. min bokade tid.
man kan undra vad jag hade levt på annars nu om dagarna om det inte var för det.

jag känner mig så ensam, trots av att jag inte direkt lider ut av det just nu. jag bara är, inte mer. känner att tiden bara går och att jag inte hinner med att tänka, alla är så konstiga.. inga är som dom ska vara. världen vänds upp och ner. ungefär som sista tiden i 2an.. då var jag inte pepp på någonting alls för att alla runt omkring mig som innan hade så stor betydelse på hur dagen har varit, nu har förändrats.

vi var ett gäng innan, nu är vi ingenting.

jag längtar till december, då jag kan äta lussekatter, knäck, dricka glögg och sitta inne med en filt runt mig tillsammans med min älskling. packar resväskan och dra till thailand, ännu längre bort från verkligheten, tycker det är så jobbigt att min baby inte ska med dock.. jag längtar att få fylla min arm, fylla 18 (även om det inte är så märkvärdigt förutom tatueringar dvs..)
jag vill komma hem från thailand, slippa gå i skolan och skaffa mig ett liv med familj och vänner som är som jag är, vänner som har samma intressen, vänner som aldrig sviker och som ge lika mycket som en vän ska ta!